Grumpy Old Men

Grumpy Old Men är en amerikansk romantisk komedifilm från 1993 i regi av Donald Petrie, med manus av Mark Steven Johnson och med Jack Lemmon, Walter Matthau, Ann-Margret, Burgess Meredith, Daryl Hannah, Kevin Pollak, Ossie Davis, Buck Henry och Christopher McDonald i huvudrollerna.

I Wabasha, Minnesota, är pensionärerna och den frånskilda John Gustafson och änklingen Max Goldman grannar. De bor ensamma och tillbringar sin tid med att isfiska, utbyta förolämpningar och dra grymma practical jokes på varandra, inklusive Johns som lämnar en död fisk i Max lastbil. Deras rivalitet irriterar deras gemensamma vän Chuck, som äger stadens betesbutik, och Max son Jacob, som kandiderar till borgmästare. John undviker IRS-agenten Elliot Snyders försök att driva in en allvarlig skuld och stöttar sin dotter Melanie när hon separerar från sin man Mike, som John ogillar.

John och Max är båda attraherade av Ariel Truax, en frisinnad änka och engelskprofessor som flyttar in på andra sidan gatan. Chuck äter Thanksgiving-middag med Ariel, vilket får John och Max att tävla om hennes gunst. Chuck dör i sömnen och Max får reda på Johns skulder till skattemyndigheten. John tillbringar tid med Ariel och avslöjar att han och Max var barndomsvänner. John och Ariel har sex - hans första sedan 1978 - och en svartsjuk Max kör Johns fiskebod ut på tunn is, varifrån John med nöd och näppe undkommer. Han konfronterar Max, och källan till deras fiendskap avslöjas: Max är arg på John för att han gifte sig med Max ungdomskärlek May. John förklarar att hon var otrogen och att Max var lyckligare med Amy, kvinnan som han gifte sig med, men Max påminner John om att han inte kommer att ha något att erbjuda Ariel när skattemyndigheten tar hans hus. Med detta i tankarna avslutar John sin relation med Ariel, som varnar John för att han kommer att ångra de risker han inte tog i livet.